onsdag 23 juni 2010

Gull-Britt - ett kärt återbesök

När jag var i fyraårsåldern (tror jag) fick jag en celluid-docka, de materialet som fanns innan plasten. Hon hette Gull-britt. Jag har inte kvar henne mer än i mitt minne. För en tid sedan när jag träffade några kollegor, stod denna byst på deras kontor. Mitt glädjetjut av att se Gull-Britt måste varit hjärtskärande! Jag fick henne! Tack snälla Lasse! Det är Höganäs keramik som gjort en serie, jag vet inte om det är dockhuvuden alla men de finns fler byster.
Hon hade ett ljust cendre´färgat hår.

När jag ändå hade kameran framme tog jag på ett hästhuvud också. Den har jag köpt i USA, när jag varit hos min dotter där. Hon jobbar med hästar, så jag blev väl inspirerad. De är ju symboliskt med henne också. Visst är den fin?






3 kommentarer:

  1. Hej!
    Tack snälla för rar hälsning!
    Vilken lycka att få en kopia på Gull-Britt, så fin hon var. Jag hade också en sådan docka, har kvar delar av den benen är borta....
    Vilka vackra tavlor du målar.
    Önskar dig en fin kväll, har just kommit in efter en liten stund i solen med en kopp kaffe. Nu skall jag sätta mig och skriva inköpslista för midsommar maten som jag skall inhandla imorgon. Jag antar att jag inte kommer att vara ensam i matbutiken.
    Kram Raina

    SvaraRadera
  2. Jamen så såg min tidiga docka också ut. Fast jag lekte inte så mycket med dockor. Var nog mer ute och lekte runt gården, vid bäcken och andra spännande platser.
    Jag tycker att hästen ser mager ut. Han har nog fått lite för lite havre, eller vad tror du??
    Hoppas ni får en fin midsommar, i ert lilla hus kan jag tänka mig.
    Kramar från oss och hälsa B!

    SvaraRadera
  3. Vet du något mer om bysten? Jag köpte en på loppis idag, också Höganäs, fast min var matt (din ser glansigare ut).

    SvaraRadera